Bildbomb: Messi N.O

 

Sommartips: N-icecream

Jag älskar verkligen sommaren, åtminstone när jag kan hinka i mig så mycket glass som min kropp klarar av! 
... Vilket är typ ingen alls, sen jag började äta mer och mer veganskt säger min mage nej! till majoriteten av alla mejeriprodukter. Men det är lugnt, för jag har ett recept på världens godaste glass, som jag dessutom hade tänkt dela med mig av!  
Den är vegansk, sockerfri, mättande (för oss som knappt äter mat på sommaren) och verkligen jättenkel att göra. 

Ingredienser: 
  • 1 - 2 bananer 
  • Valfri smaksättning, ex 3dl frysta bär av valfri sort, kokosflingor eller nötkräm
Gör såhär: 
Skär bananerna i ungefär 1cm stora bitar, inte så galet noga. Stoppa i frysen några timmar, eller över natten. 
Ta ut och låt bananerna tina så pass att de är lite mjuka, men fortfarande frysta. Så att mixern klarar av dom helt enkelt. Mixa tillsammans med smaksättningen och servera! 

Det är verkligen så galet enkelt, med risk för att äta ihjäl sig faktiskt. Själv smaksatte jag med 3dl frysta smultron och toppade med jordgubbar. 

Jag är ingen vidare matfotograf, lovar att det är godare än vad det ser ut här hehe

Hästabstinens

Jag har på riktigt inte petat på en häst på över tre veckor, känner ni skräcken och kylan i kroppen av den meningen? Men förhoppningsvis blir det äntligen lite hästmys imorgon, och på torsdag åker jag och Frej iväg för att vara hästvakt. Jag kan knappt sitta still av bara tanken! 
Det blir med all sannolikhet inget ridande, men det finns en rundcorall där som förmodligen är fantastisk för lite groundwork. Dessutom bryr jag mig inte alls, bara jag får vara i närheten av en häst igen kommer jag sväva på moln. Men det finns i princip ingen internetuppkoppling där ute så det kommer bara bli tidsinställda inlägg, usch. 
Har ni något tips på inlägg jag kan skriva? Vad vill ni veta? Vad vill ni se? Hjälp! 
 
Det här blev ju jordens tråkigaste inlägg
En av de finaste hästarna jag vet, Elins silke! 

Annorlunda träningskompisar pt 2

Fantastiska Klara som bloggar på Skogsmullen delade med sig av den här sjukt gulliga videon och jag kan verkligen inte låta bli att göra detsamma! 



Visste ni om att grisar är såhär smarta? Dom är faktiskt smartare än hundar, och när dom sover så drömmer dom! Jag undrar vad grisar drömmer om... Dom har också ett rikt socialt liv med livslånga relationer till sina familjemedlemar, vilket gör väldigt ont att läsa när man vet om hur dom behandlas i industrierna. 
Jag vill inte propagera för veg*nism på min blogg, utan snarare starta en fundering. Själv dömmer jag inte om någon äter kött. Faktum är att både min familj och pojkvän äter/har ätit kött, Frej har däremot blivit lakto-ovo vegetarian nu men det är inte ett resultat utav att jag har tvingat honom. Snarare så beror väl det på att han funderat själv och fattat tycke för maten, men det är en annan diskussion som vi inte behöver föra här! 
Jag ville mest bara visa vilket fantastiskt djur det är, jag hade gärna haft en gris själv om det inte vore för att dom tydligen är hejare på att riva tapeterna. ;) 



Hur man inte gör tagelarmband

Nu är jag slut som människa, ärligt talat. Min fantastiska ADHD-hjärna hörde ordet valbo köpcentrum i morse och kopplade genast till att jag minsann skulle åka till panduro och köpa smyckesdelar. 
Sagt och gjort, jag höll till och med humöret när kvinnan som arbetade i butiken visade sig vara sjukt otrevlig.
Det är bra gjort för att vara jag, vanligtvis brukar jag kunna inbilla mig att det är mitt fel på något knepigt vis när människor är allmänt otrevliga (här vill jag slänga in ett tack till min otroligt bra medicin). 
Hur som, väl hemma tog jag fram de två tussar av Turbos svans jag hade sparat och satte igång med att göra ett armband. Jag var sjukt ambitiös ska ni veta, tänkte att det här skulle bli så himla fint. 
Flätar en av tussarna, men det blev så mycket småhår som stack ut att jag gav upp på den och lade den på ett ställe som jag aldrig kommer hitta igen. 
Satte igång med nästa och kommer till limningen, inser då att klämmorna är alldeles för stora. Fixar det med gummisnodd, och börjar limma fast grejerna. Då smular snoddarna helt plötsligt sönder?! 
Det hela slutade i katastrof och nu har jag inte ens material nog för att skicka in så att någon som vet vad hen sysslar med kan fixa det. Suuuuuck... 

Jag hoppas att ni i alla fall haft en fantastisk dag! 
 
Jag skäms. På riktigt. 



Från förr

Jag hittade ett gammalt träns som tillhörde min gammelmorfar för en sisådär... 30 år sedan.
Det var antagligen ett bra tag sedan det fick sig en rejäl smörjning, men det blev snabbt väldigt fint efter att jag vårdat det lite! Tyvärr fick jag ta något läderfett vi hade hemma, har ingen aning om det är bra eller inte men jag resonerade så att det var bättre än att lädret låg kvar och sprack upp mer än det redan gjort. 
Har ni några tips på bra läderfett och tvål? Jag har faktiskt ingen koll alls kom jag på, och jag har en del saker här hemma som skulle behöva lite kärlek. 


På någon av bilderna är min gammelmorfar, tror jag haha! Men ser ni att hästarna faktiskt påminner mycket om varmblodstravare? Speciellt de översta. Vad tycker ni? Bilden är ju inget vidare egentligen, håll till godo. 


Fel linje på gymnasiet?

Jag fick en otroligt bra kommentar av Madeleineså jag tänkte att svaret kan få ett helt eget inlägg! 
 
Jag tror att frågan är ganska vanlig, och oftast är studie och yrkesvägledaren den enda man kan vända sig till. SYO i all ära, men svaret är sällan utförligt och jag minns att jag gick ifrån kontoret mer förvirrad än jag var innan haha! 

Nu har ju jag inte börjat om ettan än, 
men jag kan lova att jag har hunnit fundera massvis ändå och det känns så sjukt bra i magen när jag tänker på nya linjen. För mig var det inte alls jobbigt att byta, och jag tycker absolut inte att man ska oroa sig över det.
När man börjar gymnasiet så kommer man upptäcka att det är många som bytt linje. I min klass fanns det två stycken som hade bytt, och det var sju stycken som bytte under skolåret om jag inte minns fel, samtidigt som vi fick in sju nya elever som också bytte linje till våran. 
Absolut ingen i klassen kollade snett på dom eller uppmärksammade det överhuvudtaget, det spelade ingen roll faktiskt.
Själv är jag faktiskt glad över att få ett år extra på gymnasiet! 
Den här tiden som varit på gymnasiet har varit ett av de bästa åren av mitt liv. Mycket på grund av faktorer som inte hade något att göra med skolan, och för mig var linjen förbaskat jobbig. Vi var många som gick in i väggen, det var mer regel än undantag att ha minst 2 inlämningar per vecka. Oftast mer än så. 
Men jag har njutit, växt som människa, fått nya perspektiv och lärt mig hur mycket som helst. 
Det är inte så illa egentligen att plugga, få CSN, bo hemma (om man nu gör det), träffa massa fantastiska kompisar i skolan och välja själv om man vill jobba eller inte. 
Så kommer det inte fortsätta vara, men tack vare mitt byte av linje så får jag ändå ett extra år av den här lyxen. Det är inte så värst farligt att välja en "för lätt" linje heller, eller komma på senare att man inte vill jobba med det man valt att plugga till på gymnasiet. 
Komvux finns av en anledning! Att gå på komvux är inget misstag och det är ingenting man borde skämmas över. Hur ska man egentligen kunna veta vad man vill syssla med när man är 15 år gammal? Det gör man inte, och det är helt okej. 

Jag hoppas verkligen att det var svar nog! Kommentera gärna vad ni tycker om sådana här inlägg, och det här speciellt. Besvarar gärna frågor i kommentarsfälltet. :) 
 Mys i sommarhagen med Turbo efter årets skolavslutning <3

En update

Välkommen in till min nya blogg!
Många av er känner förhoppningsvis igen mig ifrån gamla blogg, Turbosuit, där jag bloggade om utvecklingen och vardagen för mig och min foderhäst med samma namn som bloggen.
Tyvärr har jag inte kvar Turbo, vilket ni kommer få läsa mer om senare, och därför tyckte jag att bloggnamnet också blev lite... Underligt.
Jag hoppas att ni inte misstycker och kommer känna er lika intresserade av den här bloggen, trots det möjligtvis svåra namnet. Om ni tycker att det är svårt att minnas eller stava till så får ni väldigt gärna följa mig på bloglovin', då slipper ni repetera namnet 20 gånger för att senare glömma det ändå! Fiffigt va?

Här har jag tänkt blogga om olika hästrelaterade funderingar jag har, skriva om sökandet efter medryttarhäst och så småningom även låta er följa min början på ett hästgymnasium.
Jag fotograferar också en del när jag känner för det, så det kommer förhoppningsvis finnas en hel del bilder att fylla ut inläggen med.
Funderar också på att skriva om vad som hände det där året med Turbo, tror ni att det vore intressant? En hel del vet ju redan om vår historia det första halvåret, men ni skulle bara ana hur vår resa tillsammans slutade!

Jag hoppas att ni finner bloggen och mig någorlunda intressant, så syns vi i nästa inlägg. 

 
Bästa Turbo på vår sista ridtur tillsammans 

 


Kontakta mig

Vill ni kontakta mig så är ni välkomna att mejla följande mejladress:
[email protected] 
Ni får gärna följa mig på sociala medier också! 
Facebook: Caroline Matscheko
Instagram: Carolinematscheko
Snapchat: Matschekoc
 
 

Om Svaði frá Reykhólum

Svadi, eller Bullen som han kallas, är min medryttarhäst. Eller tja, än så länge är det på prov, men jag planerar att stanna och hoppas att Bullens ägare vill detsamma! :)
Hur gammal han är vet jag faktiskt inte, haha! Men han är en väldigt mogen liten häst, som sällan jagar upp sig för något. Han lunkar på i sin lugna takt, och kikar lite under luggen om någonting väldigt spännande händer. 

Bullen har några roliga tricks på lager, bland annat "sitt" och "buga". Dessvärre har jag ännu inte lärt mig dom, men det kommer! Han är också en väldigt social häst som alltid mullrar lite lätt när man kommer till hagen. 
För mig är han en otroligt bra läromästare i ridningen, och är alltid välvillig till ett dressyrpass i ridhuset. Efter lite letande av knappar är han helt fantastisk att rida, speciellt tack vare den positiva attityden. :) 
 
 
 

Om Caroline

Välkommen till min egna lilla flik! 
Som ni redan vet så heter filuren bakom bloggen Caroline. Jag är en sjutton år gammal tjej, som ägnat ungefär nio år av mitt liv åt hästar och ridning. Trots det är jag inte en speciellt skicklig ryttare, och jag tävlar inte, men jag kämpar på ändå! 
Just nu går jag hästhållningslinjen på realgymnasiet, första året, och ni bloggläsare kommer få följa med på alla äventyr som en hästlinje innebär. :)
Vi testar på nya grenar, tittar på stora tävlingar och har ganska mycket prao jämfört med andra linjer.
 
När jag inte pluggar så är jag i stallet, fotograferar eller sysslar med musik.
Jag har också ett stort intresse av skrivande, och det är därför jag har den här bloggen. För tillfället är inte bloggen så värst aktiv, men jag har beslutat mig för att enbart blogga när jag känner för det. Ingen press liksom! 


Hoppas att du gillar bloggen!